Varför väljer vi små och ynkliga män och kvinnor till makten?

Jag tänker inte ge mig in i en djupare analys av det som händer mellan Ryssland och Ukraina. Inte här och nu i varje fall. Men det som slår mig och har slagit mig sedan jag läste om Adolf Hitler, Idi Amin och Josef Stalin i skolan på 70-talet är att män och kvinnor som kommer till makten ofta är små och ynkliga och attraherar antingen korruption eller narcissism i kombination med misantropi (eller både och).

Som till exempel Putin, Trudeau i Kanada, Ursula von der Leyen (ordförande Europeiska kommissionen), Alexander Van der Bellen (Österrikes förbundskansler), Scott Morrison (premiärminister i Australien) och socialminister Lena Hallengren här hemma. För att nämna några enstaka exempel.

Och det fascinerar mig. Varför väljer vi dessa människor till makten? Till och med diktatorer blir på en nivå valda eller ges tillträde till en maktposition.

Folkets tystnad och folkets feghet spelar förstås in. Men det finns djupare störningar i det här. Det finns ett självskadebeteende i vårt system, i vår kultur, i vår mentalitet. Jag ser den i religionerna och jag ser den i politiska partier som uttrycker ytterligheter till vänster och höger men även i en urvattnad och visionslös socialdemokrati och en lika urvattnad och visionslös liberalkonservatism. 

Både du och jag betalar skatt till krig idag. Här och nu 2022. Sverige skickar vapen till Ukraina. Som vapenvägrare gör det mig givetvis väldigt bestört och äcklad. Som skattebetalare gör det mig förbannad.

När två träter ska helheten belysas. Det misslyckas i vanlig ordning media med (avsiktligt). Samma sak hände under Coronapandemin där alla lydiga som vaccinerade sig med ett skadligt vaccin av ”solidaritet” hyllades medan upplysta människor som sa nej till vaccinet bannades och diskriminerades. Det är en sjukdom i sig. För myntet har ALLTID två sidor. Även i ett krig som startas av små, ynkliga män och kvinnor.