Homeopatisk behandling av människor som känner sig övergivna

Känslan av övergivenhet tycks vara djupt mänsklig och därför har vi inom homeopatin flera hundra homeopatiska läkemedel med anlag för detta. Orsaken till övergivenhetskänslan kan vara en prägling eller ett trauma, till exempel att personen lämnades bort från sina föräldrar i barndomen eller att hon aldrig bekräftades med kärlek och fysisk närhet som barn. Eller så är övergivenhetskänslan ett medfött anlag som kan så att säga blossa upp under livets gång när personen drabbas av ett bakslag och går ner i energi. Detta ser vi i medlet PULSATILLA där övergivenheten är medfödd och beror på behovet av sällskap, en grupp att tillhöra.

PULSATILLA är kanske det första medlet vi tänker på när vi hör ordet övergivenhet. Ibland kan en PULSATILLA-person påminna om en övergiven hundvalp som tittar upp på oss med sina stora, ledsna, tårfyllda ögon. Men vi kan också se detta i sturska manliga stereotyper som jobbar inom byggbranschen och aldrig gråter – men innerst inne vill de bara få lätta sitt hjärta och hållas om. De fick kanske höra tidigt i barndomen att män inte gråter. ”Gaska upp dig, grabben.” Så PULSATILLA-grabben slutar gråta och blir en riktig machoman, men egentligen vill han bara kramas och gråta ut i en famn. Han känner sig övergiven, som om han är ensammast i hela världen, men han gaskar upp sig för det är han präglad till att göra.

Och just känslan av att vara ensammast i hela världen, den är ofta stark i PULSATILLA. Vi ser den även i medel som CHOCOLATUM, KOLA och PLATINUM.

Övergivenheten är medfödd även i fattigdomstillståndet PSORINUM. PSORINUM-personen har ingen tillhörighet och det är därför som vi ofta ser tillståndet i folkslag som saknar ett eget land, egna rättigheter och så vidare. PSORINUM är starkt präglat av fattigdom, de föds med arvet av fattigdom och oroar sig över ekonomi genom hela livet, även om de har det drägligt ställt eller får det gott ställt längre fram. Och de saknar alltså tillhörighet. De är övergivna.

Det allvarsamma, strävsamma och materialistiskt lagda AURUM-tillståndet bär på en övergivenhet från födseln. Går en person in i AURUM som ett lager förstärks övergivenhetskänslan i symtombilden. Även om AURUM uppskattar det materiella och anser att status är viktigt – det gäller både familj och yrkeskarriär – så är hon väldigt känslig och återhållet känslosam. Hon bär på ett allvar och en sorg bakom strävandet. Ibland märker vi inte sorgen hos henne, för hon är bra på att dölja den. Och övergivenheten finns där. Det är därför som hon blir förkrossad när hon får sparken eller när kärlekspartnern tar ut skilsmässa och lämnar – hon blir övergiven i kombination med att allt hon arbetat för och byggt upp för familjen rasar. Det är en tuff kombination att hantera. Vissa AURUM kan därför ta livet av sig, helt utan att förvarna eftersom de bär sorgen inom sig ända till slutet.

I AURUM och PSORINUM ökar övergivenhetskänslan med åldern. Äldre personer i AURUM och PSORINUM kan uppslukas av övergivenhet.

PHOSPHORUS, som precis som PULSATILLA ofta, men inte alltid, är ett socialt tillstånd, kan också känna sig övergivna och bära på känslan genom livet. Detsamma gäller PLATINUM som dock inte är ett särskilt socialt tillstånd.

Att THUJA bär på en övergivenhet är också förståeligt eftersom tillståndet ofta saknar en tydlig identitet, personen lider av en konflikt i identiteten. Och har man inte landat i sig själv blir det svårt att landa i en gemenskap.

ARSENICUM är ett annat medel som ofta upplever sig övergivet. I ARSENICUM-fallet handlar det om en egoistisk oro för att bli lämnad i sjukdom. Det är ARSENICUMS fasa – att bli lämnad att dö. Hon drivs av katastroftankar och blir i denna sinnesstämning orolig för sina närstående, att något ska hända dem och att hon ska lämnas ensam.

STRAMONIUM-personen är övergiven i sin skräck eftersom ingen kan försvara henne, hon måste göra det själv. När natten kommer blir världen som en djungel med potentiell fara i varje buske och hon är ensam mot dessa faror. Först när morgonen gryr och ljuset kommer kan hon bli lugnad.

CHAMOMILLA-barn gråter och skriker om föräldern lägger ner dem. De vill bli burna och vaggade, de behöver rörelsen och närheten. Och det är också ett slags rädsla för att bli övergiven. Därför är medlet listat på rubriken FORSAKEN i kapitel MIND (i homeopatins 2000-sidiga symtomlexikon). Gravida och ammande kvinnor som akut behöver CHAMOMILLA vill inte heller bli övergivna.

IGNATIAS känsla av övergivenhet är irrationell som allt annat i medlet. Ibland, under sjukdom, kan hennes behov av andra påminna om LYCOPODIUMS behov – hon vill ha någon nära, men inte för nära. Gärna i rummet intill. Då är hon inte ensam, men hon blir inte heller kvävd av andra. När IGNATIA sörjer så är hon övergiven, för det finns ingen tröst att få och gråten lindrar inte.

Även medel som överger andra, till och med sina barn som LYCOPODIUM och SEPIA kan göra, har anlag för att känna sig övergivna. Det är av allt att döma en djupt mänsklig känsla.

© Stefan Whilde, ur boken ”Homeopatisk akutvård Del 4 (S-Ö)”

Länk till beställning av ”Homeopatisk akutvård Del 4 (S-Ö)”: 
https://www.litenupplaga.se/2157  

Vill Du utbilda dig i homeopati?
Varmt välkommen till Whildes Homeopatiska Skola som är certifierad och kvalitetssäkrad av Komplementärmedicinska Riksförbundet (KMR). Läs gärna mer här: https://stefanwhilde.se/2022/08/28/valkommen-till-whildes-homeopatiska-skola/